My way – Stefan Mikaelsson

Publicerad 2014-05-22

Kidnappad

Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson kidnappade  överraskande hela Sametinget plenum när han under   inledningen av onsdagens session den 21 maj 2014 i Åre,  annonserade i ett känsloladdat anförande att han ställer sig plats till förfogande.  Han tilltag föranledde att  sessionen avbröts för konsultationer och att det blev fart på massmedia. Han motiverade sitt ställningstagande med att säga att plenums beslut att avslå förslaget  att göra ändringarna i Sametingsordningen jämte presidiet snäva budgetram  var det fick bägaren att rinna över. Hans muntliga  tillkännagivande, har ännu inte följts upp med skriftlig avsägelse som formen kräver.   I tidningen Norrländska Socialdemokraten(NSD) uppger han i en interjuve att han  kommer att meddela Sametinget att  han inte  avser att avgå och säger att ”I morgon kommer jag meddela att jag fortsätter som ordförande”.

Suga på karamellen

Det mesta tyder nu på att Mikaelssons tillkännagivande var ett spel för galleriet, men de verkar dock fått den effekt han önskade.  Under dagen har allt ljus fallit på Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson och han verkar trivts med detta. Hur styrelsen kommer att agera återstår att se.  Mikaelsson utspel verkar varit lika överraskande för hans partiledare Olof J Sikku som för många andra. Mycket av skuggan över Mikaelsson agerande faller på hans partiledare Olof J Sikku, som troligen nu pressar av de övriga i Sametingets styrelse. Händelseförloppet tyder på Mikaelsson förhållande till Olof J. Sikku och partiet i Min Geaidnu i övrigt är ansträngt.

My way

Stefan Mikaelsson har genom åren i Sametinget varit en ledamot som agerat frimodigt och vältaligt.  Hans agerande under den förre mandatperioden då hans dåvarande parti Skogssamerna inledde ett samarbetet med bl.a.partiet Jakt- och fiske skapade en del problem för såväl  honom själv  som partiet. Tillsammans med den tidigare partikamraten Helena Dådring lämnade han  partiet Skogssamerna inför Sametingsvalet 2013.  Stefan Mikaelsson valde att gå med i Min Geaidnu och Helena Dådring hamnade hos LPSS.  Nu i efterhand kan man fråga sig om det lätt teknokratiska och  akademiska Min Geaidnu  var det rätta partiet för Mikaelsson.  Han skulle nog passat bättre som politisk personlighet i LPSS, men  med Lars J.Jonsson som partiledare skulle det nog skurit sig eftersom ett parti kan inte ha två solister, vilket är en helt  annan  historia. Helena Dådring å andra sidan hade med sin mer moraliska  ådra hade nog mera passat som ledamot i Min Geaidnu än LPSS. Hennes kommunala engagemang i det ”Nya  arbetarpartiet” Moderaterna kanske inte passar med Min Geaidnus mer Gröna framtoning, med det är också en annan historia.

Vältalighet

Mikaelsson återvaldes som presidiets ordförande när Sametinget öppnades i augusti 2013.  Hans vältalighet i olika sammanhang har  fått viss kritik. Han fick flera påpekanden av ledamöter i Sametinget att inte använda sin roll som ordförande i Sametinget  som sin  privata  politiska tribun, vid Sametingets öppnade 2013.  Hans offentliga tal och anföranden är ofta tämligen politiska och sirliga och tangerar ofta gränser för vad han som  talman bör  uttala, men å andra sidan agerar och låter styrelseordförande Håkan Jonsson numer mer som byråkrat och inte som politiker. Mikaelsson  agerande  påminner till en del om Lars-Jon Allas och Lars W Svonni sätt att  agera som ordförande i Sametinget, vilka som i ännu hög grad gjorde de man själv behagande.

Läs mer om Lars Anders Baers åsikter på SáRs webbplats: https://www.samelandspartiet.se/2014/05/22/my-way-stefan-mikaelsson/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *