Debatt: 25 förlorade år för skogens arter

Något hot mot den svenska skogsnäringen utgör inte förslagen i den statliga skogsutredningen. Cirka 90 procent av den produktiva skogsmarken är brukad i dag och den kommer att förse näringen med råvara i framtiden. Politikerna bör se till att det finns resurser att skydda de sista spillror av gammelskog, med fungerande ekosystem, som vi har kvar. Och då inte bara i fjällen. Det skriver Rolf Segerstedt.

På VK-debatt nyligen (3/12) var ordförandena i LRF Västerbotten och Norra Skog sura över att den statliga skogsutredning, som presenterades förra veckan, inte bara ägnat sig åt att stärka äganderätten som man krävt.

De är däremot glada över att den inventering av värdefulla skogar, nyckelbiotoper, som Skogsstyrelsen sysslat med ska upphöra. Ända sedan 1990-talet har staten bjudit landets skogsägare på kostnaden för att inventera deras skogar efter naturvärden. Alltså de värden som lagen kräver att skogsägarna ska skydda.

Sådana nyckelbiotoper har hittats på ett par procent av hela skogsarealen. Alltså en liten andel på totalen. Några skogsägare har påverkats extra mycket, men det är främst på grund av branschens egen certifiering, som hindrar avverkningar i nyckelbiotoper.

Det är alltså inte statens ansvar att avverkningar stoppats, som LRF:s hetskampanj gått ut på. Utan egentligen är det ett rent självmål av branschen, men som de lyckats anklaga staten för.

Läs mer på Västerbottenskurirens webbsida: https://www.vk.se/2020-12-13/debatt-25-forlorade-ar-for-skogens-arter