Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter

Ämnesområde:

Global rättvisa

För samma arbetsinsats är utdelningen av nyttigheter till de arbetande väldigt olika i olika delar av världen. De ”högt utvecklade länderna” har i århundraden utnyttjat andra länders råvaror och billiga arbetskraft.

Nu sker en snabb industrialisering i många tidigare fattiga länder och den ekonomiska kartan håller på att ritas om. Samtidigt hotar många av de värsta följderna av klimatförändringarna dem som är mest sårbara och bidragit minst till utsläppen. Hur ska Sverige agera nationellt och internationellt för att bidra till en omställning som tillgodoser behovet av rättvisa och skyddar de mest utsatta?

 

Motion nr: 181
Rubrik: Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter   Vinnande motion 
Ämnesområde: Global rättvisa
Inskickad: 2018-03-01
Motionär: Stefan Mikaelsson, Sanna Lucas, Viena Rainio (sanna.lucas@sal.se)*
Ort: Silpon, Uppsala, Helsingfors
Organisation: Sametinget, Latinamerikagrupperna

 

Föreslagna åtgärder:
Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter.
Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter.
Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.

Sammanfattning:
Samråd med lokalbefolkningen om förvaltning och nyttjande av naturresurser och ekosystem är fundamentalt för att klimaträttvisa ska kunna uppnås. Samtidigt som dessa samhällens motstånd är viktigt för klimatet får de utstå hot, kränkningar och i värsta fall mord. I Sverige är det en självklar insats att ratificera ILO 169 om urfolk och stamfolks rättigheter för att garantera att statens agerade är i förenlig med folkrättslig lagstiftning. Statligt stöd-bistånd ska inte gå till aktörer i privat sektor som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i konfliktfyllda kontexter.

Motiv och bakgrund: 
De människor som idag påverkas mest av klimatförändringarna och miljö-orättvisa är de som är minst ansvariga för att ha skapat krisen. Det är urfolk och småskaliga jordbrukare över hela världen som lever av naturen på ett hållbart sätt, och drabbas direkt när klimatet förändras. Samtidigt är det även människor från dessa samhällen som kanske tar störst ansvar i att stoppa klimatförändringarna. De reser sig, organiserar sig och utkräver att stater ska bekämpa klimatförändringar genom ett hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem genom att förhindra företags utvinning av naturresurser i deras närområden. I Colombia garanterar lagen rätten till folkomröstningar som utlyses på initiativ av medborgarna. Den här typen av folkomröstningar har blivit allt populärare och flera samhällen har tagit ställning för att förbjuda gruv- och oljeutvinning i sina territorier. Resultaten har varit entydiga, samhällena vill inte ha olje- och gruvutvinning i sina territorier. Samtidigt som dessa samhällens motstånd är viktigt för klimatet får de utstå hot, kränkningar och i värsta fall mord.

Under 2017 mördades minst 197 personer som försvarade mark och miljö från att förstöras. De flesta av de våldsamma sammandrabbningarna inträffar på landsbygden i utvecklingsländer. I Latinamerika är våld frekvensen särskilt hög där kombinationen naturresurs rikedom och svag implementering av folkrättslig- och miljölagstiftning leder till asymmetriska konflikter. Statliga och privata aktörers oinskränkta makt leder till straffrihet för de som gjort sig skyldig till grova brott.

 

Läs mer på Klimatriksdagens webbplats:                                                http://klimatriksdagen.se/paverka/amnessida/?amne=rattvisa

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.